Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

I arbetet i vÄrden kommer vÄrdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svÄrt att veta hur vÄrdaren ska bemöta en person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vÄrdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har anvÀnts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstÄ personen med demens, anpassning och kÀnsla av otillrÀcklighet.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

I arbetet i vÄrden kommer vÄrdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svÄrt att veta hur vÄrdaren ska bemöta en person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vÄrdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har anvÀnts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstÄ personen med demens, anpassning och kÀnsla av otillrÀcklighet.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Demens Àr en progressiv sjukdom som pÄverkar olika kognitiva förmÄgor för personen som drabbas av demens. Sjukdomen pÄverkar livet för personen med demens och dennes nÀrstÄende i hög grad. Med demens i tidig Älder menas personer under Älder 65 Är. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer som drabbats av demens i tidig Älder. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2012.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. FrÄn dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvÄsprÄkiga personer med demens kan kommunicera till sina vÄrdare genom att anvÀnda sig av den icke verbala kommunikationen..

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar Àr vanligt förekommande hos Àldre, vid 90 Ärs Älder Àr cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svÄrigheter, vilket kan försvÄra omvÄrdnadsarbetet och interaktionen mellan vÄrdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som frÀmjar respektive hindrar en god interaktion mellan vÄrdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultat: OmvÄrdnaden av personer med demens pÄverkas av interaktionen mellan dem och vÄrdpersonalen.